Veckans ord

 

En ynklig hund
Av Stefan Hansson

 Bakom varje sådan står inte sällan en pjoskig husse; så även i vårt fall. Det är aldrig roligt när ens hund blir sjuk och en livmodersjukdom är inte att leka med (något närbesläktat inflammation i detta fall). Särskilt som den här var ovanligt lömsk; inte ett enda vanligt tecken förrän de allra sista två dygnen. Vi hade vetat att hunden inte var frisk, men tecknen var så diffusa att inte ens veterinär kunde säga vad, hon kunde bara konstatera att hunden flämtade och darrade som om den frös – men på lördagen verkade allt OK igen. Tills på söndag kväll då hon började tvätta sig därbak med en frenesi som inte var normal, en koll visade att det då bara rann slem.

 På måndagen fick vi en tid till onsdagen, men vår veterinär sade också att blir det värre så ring om det så är mitt i natten – och så blev det. På bara några timmar blev Nenya halt på båda benen på högersidan och redan några timmar senare var vi på plats för akut operation.

 Vi har varit med om det livmoderinflammationer, men då har hunden visat tydligt genom symtom vad som var felet; Nenya varken drack mer, eller haltade till en början, hon åt med vanlig god aptit, hade ingen feber, promenerade långa sträckor som vanligt. Hon visade bara att hon flämtade och darrade, vilket inte är ovanligt för henne när hon då och då har uppvisat en benägenhet för kolik. Det är tydligen så att den här åkomman kan vara hur lömsk som helst. Enligt veterinären var det något ickebakteriellt, något som hade med cystor att göra, men som liksom en inflammation har ett hormonellt ursprung.

 En annan sak som var olik tidigare hundars sjukdomsfall var att Nenya var väldigt darrig länge efter – ja, hon var riktigt ynklig. Vilket ännu en gång visar hur hårt det här kan gå åt våra bästa kompisar. Näe, det är hemskt när hunden blir sjuk. Nenya har aldrig varit en lätt hund att träna och ha om hand, men det har gjort att jag har fäst mig än mer vid henne. Behåll ni era framgångsrika champinjonhundar; Nenya är kanske en odåga, men hon är definitivt MIN odåga!

 Sådant här kan hänföras till kategorin otur, men som påbröd fick vi också ett j-a väder just de dagar som hunden var som allra darrigast. Det är inte roligt att rasta en nyskuren hund när snöstormen yr runt knutarna. Det var inte någon liten mjäkig, publikfriande aprilsnö som lovade vårvärmen tillbaka inom kort, näe det var riktig hard core vinter med allt som hör till. Det är väl den där istidseffekten som alla talar om. Låt oss alla öka på vår bilkörning så vi får ett värmeisolerande lager av koldioxid i atmosfären.

 Veterinär’n på Röbäck

Vår norska veterinär Inger-Johanne är en hårt arbetande människa. Ändå svarar hon eller någon av hennes anställda på telefon hela dagarna så fort de kan. Tror aldrig vi har ringt dit och behövt vara obesvarade mer än en halvtimme. Annars är det vanliga att veterinärer har en halvtimmes telefontid på morgonen då man aldrig kommer fram. Det är klart att man som ängslig hundägare aldrig tycker det går fort nog att få hjälp åt sin hund – men som sagt, hon har mycket att göra. Ändå är hon villig att ta på sig mer genom att svara akut mitt i natten.

 Hon klämde alltså in oss i ett redan fullt schema på tisdagen och redan på en gång började flera sköterskor jobba med Nenya. Det skulle vara dropp ett par timmar innan operation. När det var klart fick hon antibiotika och smärtstillande subkutant, mera smärtstillande intravenöst, avsett att verka över dagen efter. Under hela denna tid jobbades med andra patienter men operationen började vid planerad tid. Ditkommen kl 8 åkte jag därifrån, betalad och klar, kl 14. Allt gick som ett urverk. I moderna, ljusa lokaler, med modern utrustning, själv ytterst kompetent med en lika kompetent personal, sköts kliniken med bravur. I Umeå har vi en veterinärklinik som vi kan vara lika glada som stolta över att ha; heders alla ni som arbetade med vår Nenya!

Träning med cockermaffian
Bild: Annelie Hansson

 När jag stannade hemma med min hund, åkte Annelie iväg och träande med familjen X, mor och valparna Malte, Hugo och Lasse. Det var tur att det var på lördagen för på söndagen kom nästa snöstorm med isig eftervintersnö.