Framgång för Fawito
av Stefan Hansson
Bild: Hasse SjöblomVi gratulerar Thomas och Chiva till diplom i SM i ej obetydlig konkurrens. Själva kunde vi inte närvara i år, men enligt det vi fått oss berättat skall det i huvudsak ha varit mycket god kvalitet på springerarbetet och rätt hund vann, det tycks alla våra sagesmän vara eniga om.
Framgångar för Norrland
Bild: Annelie HanssonI derbyt gick ekipage Hans Iversen till en tredjeplacering vilket är mycket trevligt att notera. Det skall vara så att det var första gången den hunden gått på kanin och ändå fungerande den så bra. Uffe Westlund uppmärksammade det på intranätet och hade låtit sig imponeras över att en norrlandshund, van att stöta morkulla och skogsfågel, kunde sköta sig så bra på fältvilt.
Vår egen cockerhjältinna från Umeå, Elsebeth Berqvist och hennes Ezzie erövrade fjärdeplatsen i cocker-SM! Ännu en norrlandshund som beslagit diverse besserwissrar med lögn när de påstår (till leda!) att det inte går att jaktprova med en sådan hund där nere. Det är naturligtvis oerhört arrogant och dessutom gravt okunnigt, men låt oss hoppas att den åsikten nu i alla fall kan hållas i tysthet – vi är bra trötta på att höra den. Förstår egentligen inte var den kommit ifrån, men kanske är det bara inskränkt bevakande av ett monopol.
Tillbaka på ruta ett
Så fick vi veta att Nenyas förmenta tumör inte var någon tumör. Jag talade med veterinären för att få veta vad analysen hade gett: en infarkt?! Jo, den stora bollen var en blodpropp som inte lösts upp, utan istället orsakat henne stora besvär. På plussidan finns att vi slipper oroa oss för ännu inte upptäckta metastaser, på minussidan att ingen vet exakt vad det är för fel och – antar jag – att vi får oroa oss för nya proppar istället.
Nu talas det om att det kan vara benmärgen själv som det är fel på och vad det kan vara mer exakt måste överlåtas åt en expert på området att avgöra. En allmänpraktiserande veterinär har inte den kunskapen och som tur är låtsas inte heller vår veterinär som hon har den!
Vad kan man då göra för att hjälpa hunden? Det har spekulerats i åderlåtning för att tunna ut hennes alldeles för tjocka blod, men först skall vi tillbaka om ett par veckor för nya blodprov. Kanske kan vi då komma en liten bit närmare ett svar.
Slask
Vi har knappt varit ute alls i helgen. Snön som kom har blötts upp av regn och vi har rätt slaskigt. Nu ikväll har det klarnat upp så nu får vi ”glädjas” åt blixthalka istället.
Meningen var att vi skulle ha följt med Catharina ut på hennes nya jaktmark i lördags, men då snöade det och var allmänt otrevligt så vi ställde in. Nästa jakt får bli i Träsket istället dit jag åker på onsdag var det tänkt, på fredag kommer Annelie och Catharina också. Inte för att det brukar bli mer än på sin höjd någon enstaka fågel så här sent på hösten sedan snön har kommit, men det kan också vara så att en och annan järpe låter sig lockas, eller att man kan plocka ned någon i topp med .22-an. I övrigt kan man ju alltid hoppas på någon större skogsfågel eller ripa. Vi får väl se hur det går, men enligt tradition samlas vi tre och jagar en sista gång, de sista dagarna av den allmänna skogsfågelsäsongen. Sedan väntar förstås vinterjakten på ripa och orr- och tjädertupp, men den är en senare fråga – en svårare fråga!
