Veckans ord
Återställare
Av Stefan HanssonDet har varit en lång jaktsäsong, mycket har fått stå efter, inte minst i hemmet. Vi har haft en röjarhelg som inte lämnar något öga torrt; jaså, var det så här det såg ut!? Kan vara bra med en återställare ibland. Bland annat har vi kastat ut en gammal trasig TV och ett sönderfallande skåp från hallen. Det sistnämnda stod där när vi köpte bostaden och vi har retat oss på det länge nog. Har man hundar så samlas en del i hörnen – ja, ni vet…
Meningen var också att jag mot andra halvan av kommande vecka skulle åka en sväng upp till Träsket igen, men så blir det inte – det är dags att tappa Nenya på en del av den röda livssaften då. För att uttrycka sig litet poetiskt.
Nenya har varit pigg som en nötskrika sedan i måndags då vi testade hennes blodvärden hos Anna Bäckvall på veterinärstationen i Vännäs. Hundens slemhinnor har sett fantastiskt bra ut, liksom ögonen som annars har sett väldigt röda ut av och till. Flera kvällar höll hon sig så och allt har sett ut att gå åt rätt håll, även om hon i helgen har vissnat litet någon kväll.
Innan borttagandet av mjälten låg hon på hb-värde 245 och nu 230. (Hematokritvärde 65,3 som skall vara 37-55). I siffror ser det inte så märkvärdigt ut, men det har tydligen gjort en del på hundens allmänhälsa ändå. Mjälten innehåller väldigt mycket blod – hennes särskilt där en alldeles för stor propp satt och som inte ville lösas upp – och det har utgjort en form av tappning som visar att det har effekt. Det normala hb-värdet på hund ligger mellan 120 och 180 och dit någonstans måste vi för att få henne piggare och förebygga nya proppar. (De rent medicinska implikationerna begriper vi oss inte på, men väl siffrorna; kanske andra fattar som har rätt utbildning).
Det skall tappas 300 ml (3 dl!) blod som sedan skall ersättas med dropp för att förhindra blodtrycksfall och på så sätt hoppas vi få en allt friskare hund efter varje tappning som skall göras med några veckors mellanrum. Förhoppningen är förstås att hon skall bli helt frisk från sin polycytemi; veterinären har inte sagt att det kan gå så, men det hänger i luften outsagt – en kompis som hade bloggat och kollat hur det fungerar på människa sade däremot rent ut att det kan gå så i sådana fall.
Vi försöker att inte hoppas för mycket, men en hund som är så vital – med alla organ friska och starka som på en ung hund – måste få en chans att bli frisk, eller i alla fall friskare. Nenya är husets första hunddam och förtjänar en återställare.
Även vår lilla rabatt har fått en återställare. Vår persiljekvast är ännu grön, men så här en månad före jul har en mängd penséer åter börjat blomma. Ser riktigt fint ut faktiskt – det är nästan som i Skåne! Länge leve det bättre klimat som gör detta möjligt!