Veckans ord
Arkiv för veckans ord
Vi väntar
Av Stefan HanssonHelgen ägnades åt arbete. Cyklar som skulle fixas, bil som skulle rustas för vår och besiktning i morgon, allt tar tid, man blir outsägligt smutsig, men vi är en bit på väg. Vägarna är bara, torra, liksom för övrigt cykelbanorna, men ännu märks ingen skillnad på snöhögar och plogkarmar.
Efter allt jobbande igår tillbringades eftermiddagen i orangeriet med middag och fika medan vi lyssnade till 80-talspop (sonens egen mix). MP3-formatet är fantastiskt. Tänk förr när LP-skivan skulle vändas var tjugonde minut! Skönt också att sonens musiksmak har sökt sig längs inte så gängse vägar, utan han delar sin smak mellan litet äldre och senare musik. Gör det långt lättare att vara tonårsföräldrar.
Där vi satt trygga bakom vårt glas i 25-gradig värme glodde vi med en viss misstro på grannens två meter höga driva, snö utskottad från hans altan under vintern. Den 2½ meter höga häcken som löper längs med huset står ännu halvt nedsänkt i snö. Resultatet av intensivt snöplogande, men allt annat ligger ännu under snö; inga barfläckar syns på åkrarna och i skogen når snön lårhögt. Bofinken har anlänt och häromdagen syntes de första sångsvanarna över oss, undrar var de hittar någonstans att slå sig ned. Kanske vände de söderut igen.
Det har blivit litet varmare. Kanske får vi anledning att ångra att vi bytte till sommarhjul på bilen redan nu, så här ovanligt tidigt, men det är ju så mycket trevligare att slippa dånet och rasslet från dubbade vinterhjul! Ännu kan det vräka ned snö, men då får vi väl låta bli att köra. Premiären i Träsket får ändå vänta där våren är ännu längre bort. Vi vill i alla fall kunna köra in bilen en bit in på uppfarten – så vi väntar…