New Page 0

Det dröjde ända till vecka 26, men då kom vi igen med besked. Innan dess var det kallt, men knappt någon nederbörd alls; nu skulle det behövas litet välsignat regn åt pären. Det är ett tufft klimat som på en månad går från frostnätter till tropisk värme; i ett par dagar har vi haft 30 i skuggan. Nåja, nu har i alla fall syrénen slagit ut och pären är på god väg upp.

Fisket kommer igång litet smått nu och fiskröken har startats för första gången i år. Annars är det så varmt att inte mycket annat blir gjort. Tagvis kan man sitta ute och läsa om bara vinden blåser bort alla knott som sinnesslött studsar mot varje bar hudyta, kryper in under kläderna eller in i öronen. Myggen är talrika de också men inte alls lika tröttsamma. Hundarna har också jobbigt med alla flygfän och det är skönt att vi har så nära till sjön så de får härja i vattnet bäst de vill. Fast våra är väl som många andra spaniels; varför simma om det inte finns en dummy att hämta. Nå, de får i alla fall svalka.

Skogen är verkligen full av nya naturmedborgare. Vi såg en orrkull med traststora dunkycklingar som flög lika bra som de kommer att göra den 25 augusti. Det är märkligt med dessa skogsfåglar; de hinner knappt knacka sig ur äggen innan de börjar flyga. Klart det är väl bäst, om man skall klara sig undan alla rävar och hermeliner.

Nedanför vägen hade rödstjärten fått ut ungarna som satt och glodde i ett stengärde. Föräldrarna sjåade på för fullt när vi kom i närheten, men det visade sig att ungarna var fullt kapabla att ta sig undan; som små rödsvansade kometer drog de som avlöningar in bland träden på andra sidan åkerremsan. Undan flög också den rödvingetrast som har bo i en skogsfräkentuva vid vår uppfart, men ungarna for ingenstans eftersom de inte hunnit ur skalen ännu. Jaha, så blev det ännu en plats att undvika för att inte störa i onödan.

Det är bra skönt att ha ett ställe i skogen att dra sig undan till. Nu blommar allt i omgångar, när något slutar tar något annat vid. Vid brunnen slutar midsommarblomstren och trolliusen tar vid – bland alla ormbunkar. I stora rabatten vid lagårdsgaveln har det ännu inte börjat, men stormhatt, astilbe, hässelklocka och alpmartorn borde blomma ganska snart. Den sistnämnda har förresten spridit sig t o m utanför gården, liksom lupinerna som blommar som vansinniga just nu. Våra ekbuskar är trots allt våra stoltheter; de drar på för fullt nu äntligen. Det tog några år för dem att riktigt etablera sig, men kanske redan nästa sommar kan den största börja titulera sig Litet Träd. Nu är de fullt utslagna, men ännu en omgång blad skall skjutas på rangliga kvistar under augusti. Det sägs att den funktionen finns där om den första omgången blad skulle misslyckas, då finns en backup, men den kommer objuden ändå och det gör ju inget. Kul att det går att flytta ekar 130 mil norrut och få dem att frodas.

Vi köpte huset när vi var i slutet av 20-åren. Världen har förändrats, förhoppningsvis även vi. Skogen har vuxit och förändrats, umgänget har varierat. Hundflocken har p g a naturlig avgång definitivt förändrats. När vi så har nått in på andra halvan av 40-åren och ser tillbaka på tjugo år av stugägande, inser vi vad mycket som har hänt. Kanske inte med hus och gård, men som vi har jagat och fiskat och stått i under de åren! Det finns inte många kvadratmeter av marken vi inte känner utan och innan. Med tiden har också en annan syn på sakernas ordning infunnit sig; en flagnad knutbräda är inte hela världen, en oslagen grästofs heller inte – inte ens skönhetsfläckar i hundarnas arbete ses längre som en allvarlig brist. Det är jaktlig funktion som värderas högst, inte millimeterprecision. Det är inte hundarna som avgör hur stora viltknipporna i lagårdsbjälken är; det är tillgången under den aktuella säsongen. Tänk vad skönt att leva litet mer laid back.

Muntligt och på bloggar får vi ibland veta att jaktsugna kollegor ser sommaren mer som en föryngringssäsong, eller ett mellanspel; det tycker inte vi! Tids nog hinner vi jaga och det är som bekant inte målet som är det bästa, utan resan dit. Vår resa genom sommaren har bara börjat, men vi skall göra vårt bästa att njuta av varenda minut. Med något gott grillat, en rökt abborre och kanske en svalkande whiskey och soda som ett gäng isbitar litet sommarlojt klirrar omkring i. Inte blir väntan på jaktsäsongen så plågsam under sådana betingelser…

Aktuellt	Veckans ord	Veckobilden	Rapporter		Valpar	Spanielgalleri	Bildgalleri
Om oss	Nenyas sida	Tezlas sida	Cullys sida	Länkar	Gästbok	English	Hem